|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Organisationsutskottets betänkande
2006:2
|
|
|
|
Reservationsrätt för icke förtroendevalda m.m.
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas Kyrkostyrelsens förslag till ändring i kyrkoordningen så att det uttryckligen framgår att den rätt att reservera sig mot beslut som i dag finns omfattar samtliga ledamöter i organ inom Svenska kyrkan, oavsett om de är förtroendevalda i kyrkoordningens mening eller inte. Organisationsutskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag.
I betänkandet föreslås även avslag på motion 2006:47 om rätt för begravningsombud att anteckna skiljaktig mening.
Kyrkorättsutskottet har yttrat sig över förslaget, bilaga 2 och motionen, bilaga 3.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen enligt bilaga 1 innebärande
1. dels att 33 kap. 12 § samt rubriken närmast före skall upphöra att gälla,
2. dels att 4 kap. 23 §, 9 kap. 7 §, 11 kap. 14 § samt 12 kap. 13 § skall ha ändrad lydelse,
3. dels att det skall införas tre nya paragrafer, 3 kap 37 a §, 9 kap. 7 a § samt 14 kap. 6 a §,
samt
4. att avslå motion 2006:47.
Redogörelse för ärendet
Skrivelsen
Kyrkostyrelsens skrivelse 2006:5 Förslag till ändringar i kyrkoordningen, avsnitt 4 Reservationsrätt för icke förtroendevalda m.m.
Kyrkomötet beslutar att anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i 3, 4, 9, 11, 12, 14 och 33 kap. kyrkoordningen.
Motionen
Motion 2006:47 av Erna Arhag, Möjlighet för begravningsombud att anföra skiljaktig mening
Kyrkomötet beslutar om ett tillägg i 3 kap. 37 § kyrkoordningen med följande lydelse:
Skiljaktig mening
37a § Vid avgörande av ärenden enligt 10 kap. 2–5 §§ begravningslagen skall av beslutet framgå skiljaktig mening där sådan framförts av begravningsombud.
Andra utskott
Utskottet har inhämtat yttrande från Kyrkorättsutskottet, bilaga 2 (Kr 2006:2y ) och bilaga 3 (Kr 2006:6y).
Utskottet
Bakgrund
Reservationsrätt
Kyrkostyrelsen föreslår i sin skrivelse att kyrkoordningen förtydligas så att det uttryckligen framgår att den rätt att reservera sig mot beslut som i dag finns omfattar samtliga ledamöter i organ inom Svenska kyrkan, oavsett om de är förtroendevalda i kyrkoordningens mening eller inte. Reservationsrätten föreslås dock inte gälla i de fall ledamöterna har rätt att anteckna skiljaktig mening. Vidare föreslås reservationsrätten utvidgas till att omfatta även domkapitelledamöter i de fall domkapitlet avgör vissa ärenden.
För Ansvarsnämnden föreslås en ny bestämmelse rörande utformningen av nämndens beslut som anknyter till vad som redan gäller för beslut som fattas av Överklagandenämnden och Valprövningsnämnden. Genom ändringen klargörs att skiljaktig mening får förekomma. Även för domkapitel föreslås att skiljaktig mening skall få användas när det är fråga om behörighets- och befogenhetsprövningsärenden.
I dag regleras en ledamots reservationsrätt endast i 33 kap. 12 §. Detta kapitel behandlar endast frågor om förtroendevalda inom Svenska kyrkan. Bestämmelsens formulering ger vid handen att den varit avsedd att omfatta även andra än förtroendevalda, men det råder otydlighet om reservationsrättens omfattning. Kyrkostyrelsen menar att rätten att reservera sig mot ett beslut är en grundläggande demokratisk rättighet och att reservanten med sin reservation markerar ett avståndstagande från det beslut som reservationen avser. Mot denna bakgrund, menar Kyrkostyrelsen, bör alla ledamöter som har deltagit i avgörandet av ett ärende ha rätt att reservera sig mot fattade beslut.
Begravningsombud och skiljaktig mening
Ombud enligt begravningslagen
Enligt 10 kap. 1 § begravningslagen (1990:1144) gäller att när en församling är huvudman för begravningsverksamheten skall länsstyrelsen förordna ett eller flera ombud att granska hur församlingen tar till vara de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan. Enligt 10 kap. 3 § har ombudet rätt att närvara, ställa frågor och göra påpekanden vid sammanträden i församlingen när frågor om begravningsverksamheten behandlas. Slutligen gäller enligt 10 kap. 5 § att ombudet skall underrätta länsstyrelsen om han eller hon finner att det finns anledning att rikta någon anmärkning mot församlingens sätt att sköta begravningsverksamheten.
Särskild mening
Enligt 4 kap. 26 § första stycket kyrkoordningen har kyrkoherden eller den präst som avses i 5 kap. 4 § rätt att närvara vid en nämnds sammanträden, delta i överläggningarna, men inte i besluten, samt få sin mening antecknad i protokollet (särskild mening). Detsamma gäller ett organ till vilket kyrkorådet eller nämnd har delegerat beslutanderätt eller givit uppdrag att bereda kyrkorådets eller nämndens ärenden. Motsvarande bestämmelse gäller enligt 4 kap. 32 § även kyrkonämnd och nämnder i en samfällighet.
I 3 kap. 23 § anges en motsvarande rättighet för kyrkoherden i kyrkofullmäktige.
Det torde vara möjligt att kyrkofullmäktige i en arbetsordning, anger att även andra personer, t.ex. begravningsombudet, skall ha rätt att anteckna avvikande mening. Samma ordning skulle genom ett reglemente kunna gälla kyrkoråd, kyrkonämnd eller särskild nämnd.
Enligt 11 kap. 10 § begravningslagen jämförd med 19 § andra stycket förvaltningslagen (1986:223) anges att föredraganden och andra tjänstemän som är med om den slutliga handläggningen av ett ärende utan att delta i avgörandet har rätt att få avvikande mening antecknad. Denna regel om avvikande mening är tillämplig då kyrkorådet eller motsvarande handlägger ärenden som innefattar myndighetsutövning. Exempel på sådan handläggning är frågor om gravrätter, flyttning av aska eller stoft. Bakgrunden till förvaltningslagens regler handlar i grunden om att en tjänsteman inte skall riskera att göra sig skyldig till tjänstefel om det beslut som fattas strider mot lag.
Överväganden
Kyrkostyrelsens förslag
Utskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens välmotiverade förslag till ändringar i kyrkoordningen kring reservationsrätt och förekomsten av skiljaktig mening samt noterar att Kyrkorättsutskottet inte har något att erinra mot förslaget ur kyrkorättslig synpunkt (Kr 2006:2y,), bilaga 2.
Motionen
Utskottet föreslår att motion 2006:47 avslås.
I 10 kap. 1 § begravningslagen anges att länsstyrelsen för varje församling som är huvudman för begravningsverksamheten skall förordna ett eller flera ombud. Tillkomsten av ombudsrollen var enligt propositionen (Staten och trossamfunden prop. 1998/99:38 sid. 106) bl.a. ett led i att tillgodose krav om insyn och inflytande för de som inte tillhör Svenska kyrkan och för att bestämmelserna om religionsfrihet skall vara förenliga med ett kyrkligt huvudmannaskap för särskilda begravningsplatser. Begravningsombudet skall, som angetts ovan, enligt 10 kap. 5 § begravningslagen underrätta länsstyrelsen om han eller hon finner att det finns anledning rikta någon anmärkning mot församlingens sätt att sköta begravningsverksamheten. Av 49 § p. 4 begravningsförordningen (1990:1147) framgår att begravningsombudet skriftligen skall meddela Kammarkollegiet om han eller hon tillstyrker huvudmannens förslag till begravningsavgift. Om begravningsombudet avstyrker förslaget skall ombudet föreslå annan avgiftssats och motivera detta.
Bestämmelserna i begravningslagen och dess förordning innebär enligt utskottets mening att begravningsombudets funktion och uppgift är tryggade genom kravet på kommunikation med tillsynsmyndigheten länsstyrelsen och Kammarkollegiet. Mot bakgrund av detta anser utskottet att det inte finns skäl att införa en särreglering i kyrkoordningen och att motionen därför ska avslås.
I proposition 1998/99:38 sid. 106 sid. 128 angavs att då några års erfarenhet vunnits av ombudsmannainstitutionen borde den följas upp och utvärderas. Någon sådan utvärdering har ännu inte genomförts från regeringens sida men utskottet noterar att Riksrevisionen i sin rapport RiR 2006:7, Begravningsverksamheten, förenlig med religionsfrihet och demokratisk styrning har granskat de inslag i den statliga kontrollen och tillsynen av begravningsverksamheten som syftade till att göra kyrkans fortsatta huvudmannaskap förenligt med principerna om religionsfrihet och demokratisk styrning. Riksrevisionens rapport är överlämnad till regeringen och man har bland annat noterat att regeringen inte aktivt följt hur de arrangemang riksdagen beslutat fungerar i praktiken. Riksrevisionen menar också att regeringen inte har följt upp utvecklingen och inte heller vidtagit åtgärder för att komma till rätta med de brister som finns. Utskottet noterar att Riksrevisionen i sin rapport i mycket begränsad utsträckning kritiserat Svenska kyrkans församlingar för hur de hanterar begravningsverksamheten.
Utskottet förutsätter att både regeringen och Kyrkostyrelsen kommer att beröra frågan om begravningsombudens verksamhet i samband med de fortsatta samtal som förs avseende förutsättningarna för kyrkans verksamhet [Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2007-2009 (KsSkr 2006:1) avsnitt 2.4.10].
Utskottet delar i övrigt de synpunkter som framförts av Kyrkorättsutskottet i Kr 2006:6y, bilaga 3.
Uppsala den 28 september 2006
På Organisationsutskottets vägnar
Torgny Larsson
Närvarande: Torgny Larsson, ordförande, Christina Eriksson, Olle Burell, Sven Erik Bodén, Christina Axelsson, Kristina Lundgren, Hans G Erikson, Key Lundegård, Conny Tyrberg, Gudrun Carlsson, Erik A Eriksson, Gustaf Bengtsson, Irma Carlsson, Stefan Landmark och Susann Torgerson.
Biskop Claes Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
Ändringar i kyrkoordningen
Kyrkomötet beslutar i fråga om kyrkoordningen (SvKB 1999:1)
dels 33 kap. 12 § samt rubriken närmast före skall upphöra att gälla,
dels att 4 kap. 23 §, 9 kap. 7 §, 11 kap. 14 § samt 12 kap. 13 § skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas tre nya paragrafer, 3 kap 37 a §, 9 kap. 7 a § samt 14 kap. 6 a § med följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap. Beslutande organ i församlingar och samfälligheter
|
|
Reservation
37 a § Den som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet. Reservationen skall anmälas innan sammanträdet har avslutats. Om ledamoten vill utveckla reservationen närmare, skall den avfattas skriftligen och lämnas senast när protokollet justeras.
|
4 kap. Kyrkorådet, kyrkonämnden och andra nämnder i församlingar och samfälligheter
23 § I fråga om hur man fattar beslut tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 34–37 §§.
|
23 § I fråga om hur man fattar beslut tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 34–37 a §§.
|
Vidare tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 39–41, 43 och 44 §§ när det gäller hur protokollet skall föras, vad det skall innehålla samt hur det skall justeras och hur justeringen skall tillkännages.
Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla kyrkorådet.
9 kap. Domkapitlet
7 § Om det vid en överläggning i sådana ärenden som anges i 5 § andra och tredje styckena framkommer skilda meningar skall en omröstning ske.
Därvid skall vid överläggningar som avser ärenden om behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst, reglerna om omröstning i brottmål i allmän domstol tillämpas. Vid överläggningar i övriga ärenden enligt första stycket skall i stället reglerna om omröstning i tvistemål tillämpas.
I domkapitlets ärenden i övrigt skall bestämmelserna i 3 kap. 34–37 §§ tillämpas. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla domkapitlet.
|
I domkapitlets ärenden i övrigt skall bestämmelserna i 3 kap. 34–37 a §§ tillämpas. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla domkapitlet.
|
|
|
7 a § Vid avgörande av ärenden enligt 31 kap. 11-14 §§ respektive 32 kap. 11–14 §§ skall av beslutet framgå skiljaktig mening där sådan förekommit. Att detsamma gäller vissa andra ärenden framgår av 57 kap. 17 § respektive 58 kap. 15 §.
|
11 kap. Kyrkomötet
14 § När ett ärende skall avgöras tillämpas bestämmelserna i 3 kap 34–37 §§.
|
14 § När ett ärende skall avgöras tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 34–37 a §§.
|
Det finns särskilda bestämmelser om beslut i lärofrågor i 18 § och om beslut i vissa av kyrkoordningens bestämmelser i 19 §.
12 kap. Kyrkostyrelsen m.m.
13 § I fråga om hur man fattar beslut tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 34–37 §§ om kyrkofullmäktige i en församling.
|
13 § I fråga om hur man fattar beslut tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 34–37 a §§ om kyrkofullmäktige i en församling.
|
Vidare tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 39–41 §§ när det gäller hur protokollet skall föras och vad det skall innehålla.
Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla Kyrkostyrelsen eller nämnderna.
14 kap. Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar
|
|
6 a § För nämndens slutliga avgörande av ett ärende gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs ifråga om besluts innehåll i 58 kap. 15 §.
|
33 kap. Kyrkans förtroendevalda
Reservation
12 § Den som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet.
Reservationen skall anmälas innan sammanträdet har avslutats. Om ledamoten vill utveckla reservationen närmare, skall den avfattas skriftligen och lämnas senast när protokollet justeras.
|
|
___________________
Dessa bestämmelser träder i kraft den 1 januari 2007.
Bilaga 2
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkorättsutskottets yttrande
2006:6y
|
|
|
|
Möjlighet för begravningsombud att anföra skiljaktig mening
|
|
|
Till Organisationsutskottet
Kyrkorättsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över Mot 2006:47, Möjlighet för begravningsombud att anföra skiljaktig mening.
I motionen föreslås att i kyrkoordningens 3 kap. skall införas en 37a § med följande lydelse;
”Vid avgörande av ärenden enligt 10 kap. 2-5 §§ begravningslagen skall av beslutet framgå skiljaktig mening där sådan framförts av begravningsombud.”
Kyrkorättsutskottet anser att möjligheten att reservera sig eller anteckna skiljaktig mening mot beslut fattade av ett kyrkligt organ av principiella skäl skall förbehållas ledamöter och ersättare i dessa organ och inte utomstående.
Bortsett från denna synpunkt menar utskottet att den utformning som en ny 37a § föreslås få inte tydligt täcker det behov som utskottet uppfattar som motionärens syfte. Exempelvis faller församlings eller samfällighets beslut om att fastställa kyrkoavgift, inkluderande den del som avser avgift för begravningsverksamheten, utanför paragrafens räckvidd då det inte är ett ”avgörande av ärenden enligt 10 kap. 2-5 §§ begravningslagen”. Ur denna aspekt bör föreslagen lydelse formuleras om innan den införs. Utskottet menar vidare att om en bestämmelse av föreslagen karaktär införs bör det övervägas om den inte lämpligen placeras efter kyrkoordningens 3 kap. 23 §.
Med stöd av ovan sagda avstyrker kyrkorättsutskottet att föreslagen lydelse av en ny 37a § införs i 3 kap. kyrkoordningen.
Uppsala den 27 september 2006
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson
Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Nanna Tranströmer, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Carl Korch, Lennart Andersson, Inger Persson, Stig-Göran Fransson, Sonja Grunselius, Gunnel Lagerkvist, Inger Dafgård, Anders Roos, Karl Gunnar Svensson, Vivianne Wetterling och Eric Muhl.
Biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 3
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkorättsutskottets yttrande
2006:2y
|
|
|
|
Reservationsrätt för icke förtroendevalda m.m.
|
|
|
Till Organisationsutskottet
Kyrkorättsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över Kyrkostyrelsens skrivelse 2006:5, avsnitt 4 Reservationsrätt för icke förtroendevalda m.m.
Förslaget innebär att kyrkoordningen förtydligas så att det uttryckligen framgår att den rätt att reservera sig mot beslut som idag finns omfattar samtliga ledamöter i organ inom Svenska kyrkan oavsett om det är förtroendevalda i kyrkoordningens mening eller inte. En åtskillnad görs dock beträffande de fall ledamöter har rätt att anteckna skiljaktig mening. Detta gäller även domkapitlen där ett klargörande görs mellan olika ärendegrupper där reservation resp skiljaktig mening skall få användas.
För Ansvarsnämnden föreslås en ny bestämmelse rörande utformningen av nämndens beslut där det klargörs att skiljaktig mening får förekomma. Detta anknyter till vad som redan gäller för Överklagandenämnden och Valprövningsnämnden.
Kyrkorättsutskottet har inget ur kyrkorättslig synpunkt att erinra mot förslaget.
Uppsala den 27 september 2006
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson
Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Nanna Tranströmer, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Inger Persson, Carl Korch, Stig-Göran Fransson, Sonja Grunselius, Gunnel Lagerkvist, Inger Dafgård, Anders Roos, Karl-Gunnar Svensson, Vivianne Wetterling och Eric Muhl.
Biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggningar   
|
